Svårt att motivera sig ibland

Vissa dagar, eller rättare sagt veckor är det riktigt svårt att motivera sig att göra saker. Ibland tror jag att det är samhället som tar så mycket kraft att man inte orkar ta tag i små enkla saker som enbart drabbar en själv, men jag är inte säker på att det är just så allt ligger till. Men just nu kokar det inom mig och jag avskyr samhället mer än något annat och med samhället menar jag den största majoriteten av alla folkvalda politiker, tillsatta chefer och övriga personer med någon slags makt.

I dag läser jag i Aftonbladet om Försäkringskassan som hellre betalar 60 000 kronor i taxiresor än att betala 5 000 kronor totalt för att en person som jobbar som lärare skulle kunna ta sig till jobbet då personen själv inte kunde köra bil med växellåda. Hur fan står det till i en sån person huvud som tagit detta beslutet? Min ilska är så stark att jag skulle vilja sparka ut den människan i rymden med min fot. Man kan inte gömma sig bakom lagar och regler när det är sunt förnuft som måste råda. Lika lite kan någon gömma sig bakom "jag gjorde bara mitt jobb" ifall personen gör något som inte är acceptabelt. Som liknelse brukar jag ta upp Hitlers manskap som lydde order. Det håller inte nu och det höll inte då.

Men detta är egentligen enbart en liten del av hela samhällsproblematiken. Jag önskar nästan att dessa demoner i människokroppar blir förintade från jorden och att det på något sätt kan bli den fina plats som det har sån enorm potential för. Enligt Bibeln ska det tydligen bli en stor fight mellan Gud och Djävulen här på jorden och stämmer det ser jag redan vilka som valt sida. Tyvärr tror jag inte vi kan vinna med enbart politik mot detta fanskap men jag vet inte riktigt hur det hela ska vinnas annars. Själv känner jag ett kall inom mig att strida för det enda rätta och jag är inte sen att beväpna mig och gå först i tåget för en ny revolution.

Men ett första steg är att rösta på Piratpartiet i EU-valet. Efter det vet jag inte hur man ska gå vidare faktiskt.

Som tur är finns det även en del positiva saker på den här planeten som man kan glädjas över. Väldigt mycket faktiskt men fungerar inte grunden så känns det inte som att glitter på toppen kan ändra detta. Men jag ska försöka dra mitt strå till stacken för att ena delen av mänskligheten ska kunna glädjas här. Jag borde göra så mycket mer än jag gör men krafterna räcker inte alltid till. Tre fadderbarn är inte mycket men jag hoppas att dessa iaf får uppleva en bra vardag iaf. Alla i västvärlden borde ha ett fadderbarn - det finns inga ursäkter faktiskt.

Till sist råkade jag springa in i min själsfrände i dag tror jag. En riktigt söt tjej som jag faktiskt skulle passa perfekt med. Ja, vi får väl se om man kommer träffa henne eller inte, det är ju en bit till Göteborg, men inte längre än att om viljan finns så träffas man.

En mulen dag

Efter att flertal dagar med strålande sol eller övervägande sol så är det i dag en sådan där lite halvgrå dag när molnen täcker hela himlen och kylan börjar komma tillbaka. Jag hoppas att detta är väldigt tillfälligt då jag har planer på att åka iväg och fiska de närmaste veckorna och då vill jag ha alla dagar med sol så att man enklare kommer iväg.

Innebandyn kanske börjar dra ihop sig till ett beslut och jag känner mig faktiskt mer och mer motiverad för varje dag som går. En del återstår och det ska även fungera med den andre tränaren och honom hoppas jag kunna träffa inom snar framtid faktiskt. Framtiden får utvisa vad som händer men jag har iaf anmält mig till en tränarkurs för att fräscha upp minnet lite och komma in i rätt tänk igen.

Descent har jag fått på hjärnan nu. Ett brädspel som är riktigt bra även om det kunde kännas jobbigt och drygt de första gångerna man spelade det. Möjligen var det att man inte kommit in i det ordentligt som gjorde att det tog tio timmar istället för fyra som det står på kartongen. Med det spenderades det ett antal timmar i regelboken bara och det slipper man nu även om det behövs bläddras där ibland. Att vi nu spelar på ett större bord underlättar också för spelkänslan och det enda som saknas nu är faktiskt en heldag med det spelet. Det har förvisso varit rätt intensivt de sista dagarna men suget är lika stort och man tänker bara på nästa skattkista som ska öppnas - vad kan den innehålla tro?

Träningen går fortsatt bra och i helgen har jag försökt mig på att slå rekorden jag haft tidigare på både 10 km resp. 15 km. Jag krossade dessa två rekord och jag var inte ens helt slutkörd efter passen utan det kändes nästan behagligt hela tiden även om det började kännas lite i benen. Återhämtningen efteråt går också klart snabbare nu och det är riktigt roligt att träna. Förhoppningsvis kör jag ett par längre motionspass de kommande dagarna också så att även vikten visar framgång. De nya rekorden lyder numera på 18.19 resp. 27.19 och så som det kändes när dessa slogs var att det borde gå att plocka en del tid till här faktiskt. Frågan är var min gräns går innan det börjar komma spykänslor igen under passen.