Svårt att motivera sig ibland

Vissa dagar, eller rättare sagt veckor är det riktigt svårt att motivera sig att göra saker. Ibland tror jag att det är samhället som tar så mycket kraft att man inte orkar ta tag i små enkla saker som enbart drabbar en själv, men jag är inte säker på att det är just så allt ligger till. Men just nu kokar det inom mig och jag avskyr samhället mer än något annat och med samhället menar jag den största majoriteten av alla folkvalda politiker, tillsatta chefer och övriga personer med någon slags makt.

I dag läser jag i Aftonbladet om Försäkringskassan som hellre betalar 60 000 kronor i taxiresor än att betala 5 000 kronor totalt för att en person som jobbar som lärare skulle kunna ta sig till jobbet då personen själv inte kunde köra bil med växellåda. Hur fan står det till i en sån person huvud som tagit detta beslutet? Min ilska är så stark att jag skulle vilja sparka ut den människan i rymden med min fot. Man kan inte gömma sig bakom lagar och regler när det är sunt förnuft som måste råda. Lika lite kan någon gömma sig bakom "jag gjorde bara mitt jobb" ifall personen gör något som inte är acceptabelt. Som liknelse brukar jag ta upp Hitlers manskap som lydde order. Det håller inte nu och det höll inte då.

Men detta är egentligen enbart en liten del av hela samhällsproblematiken. Jag önskar nästan att dessa demoner i människokroppar blir förintade från jorden och att det på något sätt kan bli den fina plats som det har sån enorm potential för. Enligt Bibeln ska det tydligen bli en stor fight mellan Gud och Djävulen här på jorden och stämmer det ser jag redan vilka som valt sida. Tyvärr tror jag inte vi kan vinna med enbart politik mot detta fanskap men jag vet inte riktigt hur det hela ska vinnas annars. Själv känner jag ett kall inom mig att strida för det enda rätta och jag är inte sen att beväpna mig och gå först i tåget för en ny revolution.

Men ett första steg är att rösta på Piratpartiet i EU-valet. Efter det vet jag inte hur man ska gå vidare faktiskt.

Som tur är finns det även en del positiva saker på den här planeten som man kan glädjas över. Väldigt mycket faktiskt men fungerar inte grunden så känns det inte som att glitter på toppen kan ändra detta. Men jag ska försöka dra mitt strå till stacken för att ena delen av mänskligheten ska kunna glädjas här. Jag borde göra så mycket mer än jag gör men krafterna räcker inte alltid till. Tre fadderbarn är inte mycket men jag hoppas att dessa iaf får uppleva en bra vardag iaf. Alla i västvärlden borde ha ett fadderbarn - det finns inga ursäkter faktiskt.

Till sist råkade jag springa in i min själsfrände i dag tror jag. En riktigt söt tjej som jag faktiskt skulle passa perfekt med. Ja, vi får väl se om man kommer träffa henne eller inte, det är ju en bit till Göteborg, men inte längre än att om viljan finns så träffas man.