Nästan sju kilometer

Så är man tillbaka efter sin lilla promenad som tog drygt en timme. Var väldigt skönt på ett sätt men samtidigt så tänker man en del när man går ensam och man gick förbi en del ställen med fina minnen som gjorde att man blev snudd på lite melankolisk. Men det får man väl bara fortsätta att arbeta sig igenom så att man kommer tillbaka dit där jag hör hemma. Men det är många andra tankar också som far genom huvudet och då blir det oftast stora tankar om vad jag vill med mitt liv. Vill jag verkligen ha det som jag har det nu? En underbar vindsvåning med bjälkar och snedtak som bara är tre år gammal. Där jag har tvättmaskin och diskmaskin. Där jag sover i min dubbelsäng och där man har platt-tv och datorer och sitter i sin underbara soffa. Jag vet inte om jag vill ha det såhär. Många gånger har tankarna gått till att jag bara vill ha ett litet krypin där jag får plats med en säng och en dator typ. Men av erfarenhet vet jag att jag blir galen på små ytor men även om jag har större utnyttjar jag ändå inte dom så vad spelar det då för roll?

Men visst älskar jag hög standard och snygga prylar. Jag tror jag skulle kunna göra av med i stort sett hur mycket pengar som helst ifall ens resurser bara var obegränsade. Antagligen då jag känner att jag vill vara överallt och ha det bästa inom varje kategori typ. Men inombords finns ett hinder som säger att det är så fel att leva på det sättet och jag har börjat leva lite annorlunda om än inte mycket. Ett visst ord fick jag av en intelligent man, nämligen "Frågan är inte vad jag vill ha utan vad jag behöver". Efter det så köpte jag ett billigt soffbord för 200 kronor istället för det jag ville ha som kostade 3 600 kronor. Jag köpte en billig bil för 4 500 kronor som fyller sin funktion. Eller gjorde fram till för några veckor sen då den började bråka. Borde ta tag i det där nu så den blir lika bra som den varit tidigare. Men samtidigt så när jag sitter och tittar in olika vandringsprylar jag behöver införskaffa ifall det blir vandring i maj månad så är jag där och kollar på de lite bättre och dyrare sakerna, kanske behöver jag dom men det kanske finns billigare och lika bra? Äsch, får bli en senare fråga.

Jag vägde mig precis och vågen visade 107.8 kilo vilket är på tok för mycket för mig då jag ska ligga runt 90 kilo för att vara i form. Men så går det när ens mor dör, ens flickvän gör slut och man blir uppsagd från sin tränarroll. Eller för mig blev det så, eftersom det tog så mycket på mina krafter att jag inte orkade bry mig om mig själv till sist. Men nu är det snart vår och i dag känner jag mig lite bättre än tidigare. Lite mer krafter och lite gladare, men jag har ett behov av att hela tiden ha något att se fram emot har jag märkt. Så fort jag bara fastnar stilla och inte ser vad som sker i den närmsta framtiden kan jag enkelt falla ner lite igen. Men nu ska jag inte släppa taget helt utan kämpa mig uppför och nå dit jag vill, även om jag inte precis vet vad det är i dag.

Men nu är tankarna på vad jag ska göra i kväll. Städa borde jag definitivt göra då det mesta har förfallit men det blir nog bara lite undanplock först och främst. Sen borde jag få iväg lite brev också som jag skjutit upp några veckor nu. Så det finns lite saker att göra men tankarna om meningslösheten infinner sig snabbt också. Men jag borde styra upp det under veckan åtminstone. Men jag skulle vilja ut och handla i dag och sen ut och vandra från helgen av och bara försvinna bort på obestämd tid. Men det är kanske inte lika underbart som man kan måla upp i fantasin.

Undrar vad mitt ex sysslar med. Och för någon som undrade i en kommentar så är hon 15 år bara. Men det är väl synd om henne dessvärre, jag gjorde vad jag kunde för att lyfta upp henne men det blev bara att jag drog mig ner i havets djup själv.