Spykänslor efter tredje passet

Första två passen kändes hur enkla som helst men det tredje och sista för i dag var riktigt jobbigt. När tio minuter återstod så kom spykänslorna och jag ville mest bara rusa ut till vasken men jag är van att få dessa när man tömmer kroppen på kolhydratlagret. Egentligen borde jag dricka enbart vatten efter träningspassen men just nu blir det svag flädersaft istället som min syster haf gjort efter att vi förra måndagen var ute och plockade fläderblommor.

Nu har jag en månad och två dagar kvar till jag fyller år eller för att vara exakt 33 dagar. Jag ska då ner 13 kilo på den tiden vilket är mitt första mål och sen blir mitt andra mål att nå exakt den vikten jag hade för ett år sen, vilket var 90 kilo. Senaste dagarna har jag funderat extra mycket på Anna och det har nog att göra med att det är ett år sen exakt hon var nere hos mig för första gången och vi blev tillsammans. Mycket underbara minnen från den tiden när vi var runt och gjorde hur mycket som helst tillsammans. Det är svårt för andra att förstå när man hittar exakt rätt. Det är så enkelt att säga "glöm och gå vidare". Det funkar kanske hos personer som bara tar vem som helst och där man inte har dessa känslorna som jag har.

Jämför det med att det finns en Gud och han överger en, hur fan går man vidare då? Det är ju som att gå rakt ner i helvetet bara! Det funkar inte! Men jag är också en person med mycket känslor som drömmer om en perfekt värld - vilket verkar vara en utopi!

När jag är i form om några veckor ska jag se om det finns någon tjej i det här landet eller i något annat land (Tyskland?) som jag skulle passa perfekt med! Inte för att jag tror det längre då jag redan träffat två perfekta tjejer för mig! Varför det gått åt skogen har jag fortfarande inte fattat men det är då inte min kommunikation som har brustit. Snarare är det väl så att jag ger sanningen alltid till min omgivning!

Mitt nästa projekt inom läsning är att läsa Job i Bibeln. Då kanske jag ser att det finns dom som haft en jävla massa mer motvind än jag haft senaste året. Känns nästan som jag är nutidens Job!

Den 11 augusti, tre dagar innan jag fyller år ska jag till Parken i Köpenhamn och se mitt älskade Tyskland spela fotboll! Kommer hända mycket runt min födelsedag, kanske hittar man en flicka också i den vevan, eller kanske har man börjat samtala med Anna igen! Det fanns ju faktiskt något som gjorde att vi hade det så sjukt kul ihop! Det går inte att förneka eller blunda för!

Nu ska jag chilla ner och sen sova.