Äkta kärlek

När man vet vad äkta kärlek är så försvinner aldrig ens känslor. Visst kan dom gå upp och ner och man kan tvivla många gånger men i grunden finns där en kärlek som är så stor att det inte går att förklara med ord. Det närmaste jag tror man kan jämföra det med är en kärlek till Jesus.

Jag haft haft världens underbaraste tjej i fyra månader, men mitt i den här perioden dog min mor och jag har haft det tungt och det påverkade förhållandet negativt. Men min kärlek finns kvar även om det är slut (tillfälligt hoppas jag). Jag kan bara göra saker bättre i framtiden och nu finns det i stort sett inget som kan påverka mig utifrån utan jag kan lägga full fokus på den personen jag verkligen älskar. Jag hoppas så att hon vill ta tillbaka mig och visa sina känslor för mig igen. Alla andra problem runt omkring löser sig själv med tiden, det är jag övertygad om. 30 mil i dag är inte 30 mil i framtiden. Acceptansen från hennes familj borde också öka för varje dag och jag vill inget annat än att känna mig välkommen. Allt annat gör mig ledsen och mitt hjärta det värker.

Jag vet inte hur många tårar det runnit på mina kinder senaste veckan men det är många och det är på grund av den stora saknaden av den man älskade så mycket, och fortfarande älskar lika mycket. Jag har betett mig "illa" omedvetet ibland och det förstår jag nu efter att ha samtalat om det. Hela jag behöver kommunicera för att förstå hur saker och ting ligger till. Jag är så dålig på att bara tolka signaler eftersom jag själv alltid försöker kommunicera. Jag är i alla fall tacksam till att vi pratar med varandra och det är en början till att vi ska hitta rätt igen. Jag har så många fantastiska minnen och jag har så många planer som jag vill uppleva med den här underbara tjejen. Jag vet att vi har skoj tillsammans och jag vet att hon kommer att uppskatta mig mer i framtiden. Men jag har också haft det tufft med att hantera hennes svartsjuka bland annat. Men jag lär mig hur jag ska hantera det men det tar tid, det är inget man lär sig från en dag till en annan.

Vi pratade mycket om att alltid bygga på ett förhållande och aldrig riva ner tegelstenarna som man har satt upp. Vi har båda byggt en massa men vi har båda lyckats riva en del också. Jag är så fruktansvärt ledsen för alla gånger som jag har rivit istället för att bygga. Just nu rinner tårarna återigen längs mina kinder och jag vill bara att hon ska förstå att det aldrig kommer att hönda igen. Jag har inte varit i full balans efter att min mor dog, och i samband med alkohol så har jag väl blivit mer instängd i min egen värld. Jag har förlåtit henne för stora saker och jag hoppas nu att hon kan förlåta mig också och vilja öppna sina armar och ta emot mig. Jag kommer i alla fall alltid ha mina armar öppna för henne!

Jag har även beslutat mig för att inte dricka någon mer alkohol. Saker blir bara fel då, speciellt om jag dricker. Jag har druckit mycket förut och jag har lyckats sluta tidigare. Jag drack t ex inget under sju månader och jag borde aldrig börjat igen, men vi gör alla misstag och jag ber bara att alla borde bli mer förstående och förlåtande. Jag hoppas att Anna som hon heter verkligen förstår att jag menar allvar med att jag inte ska dricka någon mer alkohol. Då kan jag bygga hur mycket som helst på ett förhållande och då kommer aldrig dessa rivningssituationer.

Helt allvarligt vet jag inte hur jag ska kunna leva utan henne, ja jag vet att det låter stort och starkt men jag har aldrig förnekat mina kärlekskänslor för mig själv. Jag skulle göra i stort sett vad som helst för att åter få henne. Hon är den mest underbara tjej som finns även om vi alla har fel och brister, så även hon. Och jag vet att jag är en lika underbar kille men då måste jag få visa det också i mitt rätta jag och inte i en sorg där min mor gick bort och jag började konsumera mer alkohol.

Jag har bett till Gud och Jesus att hjälpa mig med detta i framtiden, att jag ska kunna få tillbaka Anna och att jag klarar mig från alkoholen, och det sistnämnda vet jag att jag klarar om jag bara får Anna tillbaka. Ingenting i världen betyder något om jag jämför med henne. Det kanske låter fjortisaktigt men det är så jag känner det och det är så det är. Visst har jag några få släktingar och nära vänner som betyder lika mycket. Man behöver inte göra kärlek så svårt. Älska mer! Jag kommer alltid älska Anna oavsett vad som händer men hon är klok och jag hoppas hon vill ses igen för då kan jag reda ut allt och visa mitt rätta jag, som jag visade i somras.