Inget hjälper

Har försökt prata med allt och alla i natt som jag sprungit på men det har bara varit nya kontakter som inte riktigt orkar sätta sig in och hjälpa mig. Visserligen finns det inget dom kan göra heller för att hjälpa mig så jag får klara mig själv. Mina vanliga kamrater sover ju samtliga så har inte kunnat snacka med dom heller. Så nu sitter jag här helt ensam och gråter och vill bara försvinna bort.

Jag och mitt ex snackade ju i kväll som sagt och sa att vi inte skulle höras förrän hon hade kommit fram till om hon kommer och hälsar på nästa helg eller inte. Inte för att jag inte vill prata med henne för det vill jag men jag orkar inte just nu. Jag mår så sjukt dåligt och samtidigt vill jag ge henne tid så hon kanske kan ändra sina tankar. Kommer hon och hälsar på sen och det blir bra så borde hon väl ändå tänka sig för vad hon har gjort. Hon kan inte vara nöjd med sitt beslut riktigt. i alla fall skrev hon "god natt" till mig och jag vet inte hur jag ska ta det. Men jag brukar alltid svara folk så jag svarade även mitt ex så klart. Men jag visste inte hur jag skulle svara så jag vet inte hur hon tolkade det. Hon vet ju vad jag känner och vill. Jag åtrår ju henne fullt ut. Hade jag inte gjort det hade det ej heller känts jobbigt just nu.

Hon vet att jag bara vill ligga bredvid henne nu i natt och hålla om henne och även Anna säger att det hade varit mysigt. Så vad är då problemet egentligen? Vem kan förklara det för mig när inte ens Anna kan? Jag är så sjukt trött och hjärnan känns så tung så att jag tror att bara huvudet väger 30 kilo på mig. Jag funderar på att lägga mig och sova men jag vågar knappt. Jag är bara så rädd men jag måste sova också.

Jag tror ingen person i hela världen skulle kunna förklara för mig heller vad det var som gjorde att det slutade så här. Även om jag inte hoppas på ett definitivt slut. Det finns ju många andra par som gjort slut men funnit varandra igen och eftersom vi båda har känslor vore det väl lite enklare här? Tror jag ska sätta mig ner och göra en lista på en massa saker vad gäller förhållande vs icke förhållande. För det verkar som just ordet förhållande tynger Anna, även om jag inte förstår varför. Kommunicerar hon bara mer så förstår jag mer och då kan också allting ändras så att det passar henne, även om det även måste passa mig ju. Men hur ska hon öppna dörren till ett förhållande igen då? Hon verkar mer vara principfast än känslosam där. Sluta tänk så mycket och följ ditt hjärta är något jag typ har framför till henne också men hon menar att det är hjärtat hon följer nu.

Jag vet att man alltid kan lösa saker och jag har gett mig fan på att detta ska gå att lösa, men jag sänktes ett flertal nivåer i natt så det ser mörkt ut. Det viktiga är att hon enbart börjar tänka i positiva banor istället för att alltid se allting negativt. Det är bara 30 mil mellan oss och det betyder att det tar ca 2½ timme innan man är hos den andre, det kunde ju varit 50 mil. Vilken tur att killen är på det och det sättet och att han alltid finns där för mig etc, istället för att jag ibland säger något korkat eller kanske gör något annat "fel".

Nu gick ju alla mina planer om förlovningsringar till alla hjärtans dag åt helvete också. Det jobbiga är ju att hon planerade något stort och fint till alla hjärtans dag men blandade ihop det med alla helgons dag, och kort därefter gör hon slut. Va fan var det som fick henne på så konstiga tankar under den perioden som man inte kan få ordning på? Ingenting enligt mig. Antagligen bara yttre påverkan då hennes självkänsla inte är den bästa. Hon påverkas för mycket av sin omgivning, då borde hon även lyssna på mina ord som i stort sett alltid är kloka.

Eller är jag bara fullständigt lurad? Jag hoppas inte det och jag vill inte tro det, men frågan har ställts till henne och det gör att hon blir ledsen. Men jag är rak och ärlig och frågar sånt som jag vill veta och förväntar mig samma ärlighet tillbaka för får jag en fråga är alltid svaret sant i alla fall!