Vaknade och mådde väl inte helt på topp, eller ja långt i från topp kan man ju säga. Sen efter det så flippade Anna ut fullständigt på mig då vi missförstod varandra kan man väl sammanfatta det. Efter det pratade vi lite och sen pratade vi lite mer och till sist pratade vi väl en timme i telefon och jag fick förklarat mycket av det jag ville, även om Anna inte sa så mycket. Men det kändes ändå som ett bra samtal men jag hoppas hon vill prata mer ibland bara. Efter det snackade vi lite på msn och det var fortsatt uppåt. Sen känns det så jobbigt när jag frågar vad hon ska göra i kväll och hon meddelar att hon ska hem till någon Tobbe. Tydligen umgicks hon inte med honom när vi var tillsammans men det är tydligen en gammal kompis till henne. Jag måste lita på Anna när hon säger att dom bara är kompisar men det är så svårt och den svartsjuka jag kan känna nu är den Anna genomled medan vi var tillsammans och hennes var då klart mycket starkare tror jag. Man tänker på hur hon klär upp sig och allt och hur hon ler när hon pratar i telefon med honom. Jag borde inte utsätta mig för detta men jag har väl inte gett upp Anna helt enkelt. Och jag vet att hon har lämnat en dörr öppen för mig i alla fall. Ja, det måste hon annars vet jag inte riktigt.
Det viktiga är först och främst att vi bygger upp en bra vänskap mellan oss och med allt vad det innebär, speciellt ärlighet. Det verkar vi vara överens om och det är där vi måste börja innan vi kan gå vidare, hur det nu skulle kunna bli. Är hon ärlig så finns det hopp men det är mycket arbete och viljor som måste hanteras under den långa vägen. För Anna är den mest underbara person man kan ha i sitt liv och dessutom den vackraste. Pratade lite som hastigast med hennes mor i dag också eftersom hon fyllde år i går. Gratulerade henne och växlade några korta ord med henne. Så vägen till Annas hjärta igen är genom hennes mor och det har jag vetat hela tiden men förhållandet bara flög framåt och jag borde väl insett att jag var tvungen att få en bättre kontakt med hennes mor långt tidigare. Det insåg jag väl men jag kan inte lastas för allt eftersom vi bara fick en ok kontakt. Jag vet exakt hur framtiden ska se ut och det är bara vi människor som kan påverka den och som tur är så är jag inblandad där.
Så nu mår jag bara sådär igen alltså men jag får se allting större än bara här och nu och då kan jag se det underbara som skall komma. Vi löser det här är jag övertygad om. Jag vet att hon behöver tid, mindre press och större frihet. Det är också saker jag ger henne och hade gett henne om vi kommunicerat bättre tidigare. Men jag gjorde bara allt jag kunde för att det skulle bli som hon ville hela tiden nästan. Gud får helt klart hjälpa till här. Det man söker skall man finna ju. Jag söker ju efter Annas hjärta igen. Det som känns positivt i det hela är att om jag och Anna hittar varandra igen så kommer allting bli bra mycket starkare då vi kommer att ha pratat igenom allting om hur vi behöver ha det. Det ger mig styrka att tro på något stort! För jag vill vara den Anna älskar mest av allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar