Mer drömmar

Allt detta knäcker mig som händer i mitt liv just nu. Ensamheten är så påtaglig även om jag har flertalet vänner som bryr sig. Men min kropp vill inte fortsätta ticka och vara glad som den brukar. Krisen är enorm och jag åker som en roulettekula som ska landa på ett nummer. Men det känns som roulettehjulet aldrig slutar snurra och om det stannar så verkar någon snurra igång det direkt igen. Jag kan vara nere stundtals i mitt liv men inte på det här sättet. Känns som jag gett upp allt hopp om framtiden. Hjärtat är så enormt blödande och jag tänker på Anna alldeles för mycket. Just osäkerheten vad som kan komma att hända är nog det som gör att jag mår som sämst. Men jag vägrar se ett definitivt slut samtidigt och allt beror på att Anna borde ha känslor för mig, annars skulle vi inte haft det så underbart som vi haft. Tankarna snurrar också runt och jag känner mig sviken oavsett om det är så eller inte.

Drömmen jag hade nu senast när jag lyckades få några minuter sammanhängande sömn handlade i alla fall om att jag träffade Annas mor vid en sjö där vi satt och pratade om allt. Jag fick så mycket positiv energi från henne och hon stöttade upp mig väldigt mycket. Jag förstod helheten kändes det som och efter en stund anslöt Anna och började prata och busa som hon brukar. Minns att alla tre grät väldigt mycket och det var väldigt mycket folk runt omkring som lyssnade på våra samtal. En kommenterade till och med att det var de bästa samtalen han någonsin hört. Jag förklarade hur mycket jag älskade Anna. Sen hämtade Annas mamma lite kiwifrukter som vi åt, jag åt mina med skal på och sa att det fanns mycket vitaminer i skalet och då testade även Anna att äta skalet, vilket jag aldrig trodde hon skulle göra. Men jag minns just alla tårar som rann i ansiktet på oss alla och alla var rörda med äkta känslor.

Jag vet som sagt inte vad jag ska göra. Jag älskar henne för mycket för att ge upp henne. Jag plågas för mycket av hur situationen är nu. Jag sover för lite och alldeles för nervöst då jag inte har någon trygghet i mitt liv. Den tryggheten fann jag i Anna och hon vet hur mycket jag kan ge när jag mår bra i mitt liv. Det är dit vi måste ta oss igen. Jag hoppas verkligen att Anna håller dörrar öppna för det och inte försöker hitta någon annan för att glömma bort mig. Snart kommer det några kamrater till Malmö och vi ska umgås, just nu är jag lika sugen på det som att bryta upp helt med Anna, dvs inte alls. Men jag kanske kan få en positiv spinn på dagen men jag vet inte om det är möjligt såsom jag mår just nu. Jag vet att Anna inte vill höra att jag är ledsen eller inte mår bra, för på något sätt blir hon själv ledsen då och kan börja gråta. Livet är så komplicerat ibland, men kärleken är väldigt enkelt tycker jag. Bara älska så kan man gå genom alla hinder på vägen. Det finns inga hinder för äkta kärlek! Om Anna bara inser det!